Millan - Om livet i allmänhet

Idag jobbade vi 5 stycken på Högsbo omlastning. Under en nerlagt byggnad på tippen går en kattmamma och hennes 3 kattungar. De första ja sa i morse var att ja hade tänkt försöka få tag på dessa...
2 stycken fick vi tag på, en svart med lite vitt och en ljus/mörk grå. Den svarta tog icka in till sitt hem i väntan på ett riktigt hem, den grå åkte med mig hem, Det som gör ont i mig är att den lilla grå är lite för seg för att ja ska kunna tro att den är frisk. Mamma har gjort välling hela kvällen och den har druckit lite grann och ätit lite med... men den är OTROLIG loj och sover hela tiden, det kan ju vara att den är i chock men nåt känns endå fel.

Det gör så ont i hjärtat på mig att se dessa små liv som inte har bett om att bli födda. Nu ligger lilla grå i sin bur med en filt och Chiffers nya gosedjur, värme, mat och vatten... både jag och mamma hoppas den klarar natten. Hoppas verkligen de är så att den är medtagen bara och att de piggar på sig.
Jag kommer behålla den hemma tills jag vet att den mår bra och är redo för nytt hem. vi har gjort iordning öronen och behandat ögonen idag, och mår den inte bättre snart så blir det en tripp till vetrinären.

Ursch vad hemsk det är att inte veta vad som är fel... den kan ju vara jättesjuk!
Ickas lille katt som hon fick hem kan man inte ens ta i, och det låter ju mer rimligt för en vildkatt. Lillagrå har sovit i mammas knä i över 3 timmar i kväll. vi hoppas hoppas.... man blir så otroligt känslomässigt beröd så idag har ja fällt många tårar...
Jag döpte (som ja trodde var en "han") till Gizmo, men min granne trodde det var en tjej.
Kan den inte bara vara pigg i morgon.... snälla!